måndag 6 juli 2009

Min sista dag

Jag orkade bara vara utan traning en hel dag. Morgonen darefter borjade jag trana igen med ett rott tapekors pa armen. Traningen gick battre an vantat, det gjorde ont men kandes battre for varje dag.

Under min sista vecka har i Japan har det hant en hel del. Jag blev bjuden pa middag hemma hos Yano san (dar Bjorn ar inneboende for tillfallet). Dylan fixade grillfest hemma hos sig med hejdafiliptema. Igar akte jag till Tokyos konstgjorda oar for en ordentlig promenad pa tillbakavagen over Rainbow Bridge ca 2-3km.

Jag har haft nagra hejda-tal i dojon och jag holl ett hejda-tal infor min Japanskaklass. Idag ar det Tanabata-festival. Da hanger man sina onskningar pa bambutrad och hoppas att de gar i uppfyllelse.

Ikvall ar det mitt sista pass. Darefter ska vi ga till restaurangen runt hornet och ta en bit mat med nagra fran dojon.

Det har varit grymt haftigt har i Tokyo och mitt humor har hunnit skifta massor. Vissa dagar har jag matt jattedaligt och andra jattebra. Vissa dagar har jag hatat traningen medan jag ibland kant att tre pass per dag ar alldeles for lite. Nu ska jag packa mina grejjor. Pusskram och mellanmjolk!

Nihon-ni kite yume-ga kanaimashita!

onsdag 1 juli 2009

ogon + (

Gardagens traning var tuff, mycket tuff. Morgonpasset blev jag runtkastad av Hiroaki sensei och under lunchpasset av Komeini sensei. Kvallspasset korde vi kontringstekniker vilket betyder harda tag.

I slutet av passet lyckades jag skada mig. Jag blev kastad och strackte mig pa ena sidan av overkroppen. Jag fick mycket ont men fortsatte ett tag till. Nar jag strax darefter tog emot en ikkyo kande jag samma smarta pa samma stalle. Under kvallen blev det mer och mer smartsamt i och med att kroppen kyldes ner till normal temperatur.

Idag sitter jag och tittar pa under passen och far ont nar jag lyfter min hogerarm. Det ar min sista vecka har och det vore sjukt jobbigt om jag inte hinner repa mig for att trana mer innan jag aker hem. Vi far se hur jag mar imorgon.

söndag 28 juni 2009

Min dag

Ett litet utdgar fran ett mail till min far...

...Du var orolig att jag jamt skulle ata sushi har i japan. SKARPNING SVENSK-JAPANSKA RESTAURANGER! Japaner ater knappt sushi! Det finns ju sjalvklart reastauranger som saljer sushi men japaner ater for det mesta nudlar. Annars ris med fisk, kyckling, flask osv. Hittills har jag inte hunnit ata suchi. Det ar ganska exklusivt och ovanligt.

Idag var jag forst och tranade i tva traningshallar som jag inte brukar trana i; Tanashi och Tachikawa dojo. Hiroaki sensei tog med mig lite overallt. Sen var vi pa 11arskalas. Hiroaki senseis dotter fyllde ar sa vi gick pa karaoke. Det var roligt men jag forstod ingenting. Jag bad om Sakamoto Kyu. Vi sjong for fullt!

Imorgon vaknar jag 5.45 (pa min lediga dag!) for att aka till Nikko. ca 2 timmar med tag fran Tokyo. Det ar en stad kand for sina tempel. Jag aker dit sjalv men det finns manga turister sa jag ska nog ha det trevligt! Jag hoppas att det inte regnar dock.

torsdag 25 juni 2009

Ukemi Nana ju

Som sagt brukar man efter passet fa kora lite ukemitraning med Hiroaki sensei (Komeini sensei tycker om att kasta mig ocksa). Bjorn berattade att under hans uchi-deshiperiod brukade han bli kastad minst 50-60 ganger. Detta inspirerade mig sa under morgonpasset igar roppade jag ut "go ju" (50). Nar jag narmade mig de sista fallen och den sista kraftresterven horde jag mig sjalv ropa "20 till!". Kande mig ganska snurrig efterat. Idag fick man ju inte vara samre haller... ar helt slut nu. Godnatt!

onsdag 24 juni 2009

Jag har fatt mintplaster for mina knan... haha

Ahhh! Trotter ar jag! Massor och aterigen massor med traning. Har precis slangt i mig lite mat och snart ska jag sova innan det ska stadas innan barnpasset.

Utover traningen hander det ocksa en del. Sato san som har en Kinesisk restaurang bjod mig, Anita och Bjorn pa en trevlig middag. Den 27 ska jag pa onsen tillsammans med Dylan och dagen efter ar det tioarskalas for Hiroakis dotter. Detta firas med Karaokekvall! Veckan efter blir det grillkalas hemma hos Dylan och darefter min sista japanskalektion da jag ska halla ett tre minuters tal infor klassen. Nagonstanns daremellan ska jag och Anita hem till Yano san (dar Bjorn ar bosatt) for att kaka middag.

Massor av skoj bade pa och utanfor mattan. Ena sekunden finns det ingenting att gora och andra ar det jattestressigt. Det ar svart att lyckas halla mat och sovrythmen. Godnatt och at kex!

torsdag 18 juni 2009

Nu borjas det

Regnperioden ar lindrigare an vad jag trodde. Det ar mulet hela dagarna men regnar bara lite da och da. Det ar lite jobbigt med regnet eftersom vi hanger var tvatt pa tork utomhus. Nar jag ska till Kodaira for kvallspassen tar jag tillochmed pa mig sommarjackan for att det blir lite svalt.

Skadorna borjar komma nu kanner jag. Jag har hela tiden haft ont i knana men nu borjar det kannas mer. Jag hoppas att det ar pa grund av den svalare temperaturen. Det innebar ju att det blir battre om en vecka! Sen har jag ocksa lyckats fa en spricka under foten vid min lillta.

Anita berattade att hon kramar in sina fotter varje natt for att undvika sant och varje mandag far hon akupunkturbehandling av en dojomedlem (for ett bra pris) for att hela sina knan och ryggen.

Nina min Ninaste, finaste! Igar lyckades vi prata pa skype med webcam. Det var en obeskrivligt trygg kansla att fa se den jag bryr mig om mest. Det ar lite svart med tidsforskjutningen. Basta tillfallet for mig att sitta vid datorn ar efter lunchpasset. Oversatt i svensk tid blir det inte lika roligt. Mamma ar valdigt duktig pa att hora av sig pa mail. Ibland kan det kannas ensamt trotts att jag har flera vanner har. pusskram gurka och pepsi eller kanske stearincornflakes

söndag 14 juni 2009

Tsumagoi, Onzen

Nu har jag precis kommit hem fran traningslagret i bergen. Det var riktigt skont att fa aka dit. Luften ar friskare och omgivningen ar vacker. Jag bode pa ett rum med Michael, Dyllan och Alex. Dylan ar engelskalarare har i Tokyo sa jag har fatt lara mig massor av japanska. Ganska massor i alla fall.

Sjalva traningen utspelade sig i Yamawakis egna dojo som han sjalv byggt med sina egna hander. Kobayashi holl passen forsta dagen och dag nummer tva fick en kvinna vid namn Barbara och Michael, som jag blivit god van med, agera gastinstruktorer. Under Michaels pass var jag uke.

Bada dagarna besokte vi sa kallade Onzen, "hot springs". Mycket varmt och mycket anga. Det var ganska pafrastande att sitta i det glodheta vattnet som ran ut ur berget men efterat kandes det riktigt skont. Mer onsen blir det om tva veckor pa sondag. Dylan ska visa mig en sadan i Tokyo (formodligen mekaniskt uppvarmt vatten).

Darefter var det fest! Det var jattetrevligt att sitta med alla som man annars bara ser i traningsklader och snacka skit. Mitt under festen fick Kobayashi sensei kramp i benet sa han bad mig massera honom. Till slut var vi 5 personer som masserade var hogt arade sensei. Det maste ha sett ganska roligt ut.

Pa tillbakavagen borjade det regna. Klockan var halv sex men det var kolsvart pa himmelen. Gatulyktorna var tanda och regnet slog mot biltutan. Regnperioden har nu borjat. Den narmaste manaden kommer det att regna ca 20 dagar. Jag tycker att det later ganska skont med tanke pa vad som kommer efter regnperioden. Hettan!